Jag har hört talas om graviditetsillamående men det här var ju ett skämt! Har aldrig kräkts så mycket i hela mitt liv. Hade ju läst att man kunde må extremt illa vid flerbarnsbörd men det hade man ändå inte en tanke på. Det var ju min första graviditet, förstod ju inte att kräkas typ 10 ggr innan lunch inte var normalt.
Så här med facit i handen hade man ju kanske kunna räknat ut att det var fler än en bebis, hade ju mage i v 12!

I v16 åkte jag in på gynakuten för smärta i magen och misstänkt UVI. Då gjordes mitt första UL ( hade inte tid för RUL förrän i v 20) då såg man 2 huve'n.
Jaha, tack då! Tck för chocken. Har aldrig gråtit så mycket och har aldrig förr haft så ont i huvet, låg en vecka i migrän.
Vi vänjde oss vid tanken att få två, dubbel glädje!!!!

Nästa chock kom 4 veckor senare på RUL:et. Då var det inte längre 2, vi fick då veta att det var 3.
Tre små Huven


Där började cirkusen med specialistmödrarvård och täta UL. Nu hade man heltplötsligt en högriskgraviditet.
Den 2 mars blev jag sjukskriven fram till förlossningen.

När jag var i v 27 blev jag inlagd på Ks för blödning och prematura sammandragningar. Man lyckades stoppa allt och efter en vecka fick jag komma hem med ordinerat sängläge. Skitkul å ligga i sängen som en strandad val, var iofs rätt stor redan då så orkade inte med så många knop. Fick en massa medicin, bla Fragmin sprutor som jag tog på mig själv i benet. Lite läskigt att sticka sig själv men efter några dagar gick det superbra.

 
Två dagar innan


Jag han vara hemma från sjukhuset i 3 veckor, då var det dax igen, men då kunde man inte hålla kvar skruttarna. Hade då gått 30 veckor!